Både tid och plats var rätt när verksamheten startade
Riket Sverige-Finland var starkt och också det 30-åriga kriget i mellersta Europa ökade efterfrågan på järn. Yrkesskickliga smeder, masugnsmästare samt kolare som flyttat in från Belgien och norra Frankrike bidrog till att man började använda effektivare metoder vid järntillverkningen.
Bra placering – vid Billnäs finns en större fors i Svartån vilket gjorde större dammbyggen onödiga. Trafikförbindelserna via land och hav var också goda. Dessutom fanns behövligt bruksvirke i skogarna runt Billnäs.
Bruket upplevde med- och motgångar under årens lopp. Orsakerna var bl.a. felaktig placering av masugnen, ockupationer under Stora Ofreden samt pestepidemier.
Hisingereran (1723 - 1920)
Billnäs bruk övergår i släkten Hisingers ägo år 1723
På bruksgården, på bägge sidor av forsen, byggdes stånghammarverkstäder med härd och vattenhjul samt kollager. I synnerhet Johan Hisinger var en ivrig byggherre. Han utvecklade också jordbruket på sina bruk och anlade trädgårdar i anslutning till dessa.
Branden 1775 förstörde brukets äldsta delar i norr, med undantag av två byggnader.
Som resultat av moderniseringen i mitten på 1800-talet ökade produktionen av stångjärn som var brukets huvudprodukt. Största delen av produkterna exporterades.
Brukets verksamhet falnade av i början på 1880-talet då de europeiska och amerikanska fabrikerna utvecklades – bruken med sina ålderdomliga arbetsmetoder kunde inte konkurrera.
1883 övergick bruket till Fridolf Leopold Hisinger. Den nya ägaren moderniserade de gamla verkstäderna till en produktionsanläggning och produktionen koncentrerades genom nya metoder till dörrhandtag, yxor, hackor m.m. År 1915 var brukets bästa och antalet anställda var 1 072.
1909 startades även tillverkningen av kontorsmöbler i Billnäs.
Fiskarseran (1920 – 1983)
År 1920 blev Billnäs bruk en del av Fiskarskoncernen.
Man fortsatte att tillverka gamla verktyg.
I slutet på 1970-talet var brukets gamla utrymmen inte längre ändamålsenliga för modern industriell tillverkning och verksamheten i bruket tynade bort i mitten på 1980-talet.
Bruket förföll då det inte längre användes.
Pojo Bruksindustri Ab (1983-2008)
Pojo kommun grundade 1983 Pojo Bruksindustri Ab för att rädda bruket.
Pojo Bruksindustri köpte med hjälp av statligt stöd över 110 byggnader i Billnäs och Fiskars.
Bolagets främsta mål var att bevara de kulturhistoriskt värdefulla bruksmiljöerna och att mångsidigt utveckla kommunens näringsliv. Som uppskattning för insatserna för bevarande av kulturarv fick bolaget 1988 motta ”Europa Nostra”-priset.
Olli Muurainen (2008- )
Billnäs bruk övergick i slutet av 2008 i privat ägo och därmed till att användas av serviceindustrin.
Man kommer i fortsättningen att arrangera olika evenemang för allmänheten i utrymmena, bl.a. konserter och utställningar. På längre sikt planeras
kongress-, hotell- och restaurangverksamvet i utrymmena samt en totalrenovering av de värdefulla fastigheterna.
